Reportage

Flera aktörer samverkar för bättre livsmedel

Få saker engagerar så mycket som maten på våra tallrikar. Var den kommer ifrån, hur djuren mår och – inte minst vilken klimatpåverkan det gör.
1 februari 2021

För att nå hållbarhetsmålen i Agenda 2030 vet vi att det måste till ett skifte från animala till växtbaserade proteiner. Men för att ställa om rätt så behövs det mer forskning. Ett nytt nationellt forskningscentrum, PAN Sweden ( Plant-based proteins for health and wellbeing), som koordineras av Örebro universitet ska studera hela kedjan – från livsmedelsproduktion till människors välmående när det gäller protein från växtriket.

PAN ska titta på hur olika processer påverkar proteinet när råvaran bearbetas till ett färdigt livsmedel men även studera konsumenternas beteenden. 

– Varför väljer människor att äta växtbaserat protein? Vad händer i lunchkön när första personen väljer växtbaserat?  Idag är det en elitistisk grupp som äter växtbaserat, hur kan vi se till att göra det till en ickefråga, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition och ledare för PAN. 

I satsningen kommer det även att forskas på vad det är som gör att det smakar gott i form av smak och textur, något som Rickard Albin, innovationschef hos Lyckeby Culinar, som utvecklar produkter för livsmedelsbranschen, välkomnar.

– Mina specialområden är innovation och sensorik. Sverige har en hög ranking för innovationer generellt, men vi är tyvärr betydligt längre ner på rankinglistan inom livsmedelsområdet. Intresset för sensorik, det vill säga vad vi kan uppleva med våra fem sinnen: syn, hörsel, känsel, lukt och smak, går tyvärr i vågor och får enligt min mening alldeles för lite fokus. Formas satsning på dessa centrumbildningar ligger därför helt rätt i tiden, säger Rickard Albin

Mat och hälsa går hand i hand, och när vi ska ställa om till växtbaserade proteiner så behöver forskningen se till att det som konsument ska vara enkelt att göra rätt.

 – Hur bryts proteinet ner och hur tas det upp i tarmen? Ett oprocessat protein klarar kroppen bara att ta upp cirka 30 procent, säger Robert Brummer. 

Centret kommer även att forska på olika åldersgruppers förmåga att tillgodogöra sig protein från växtriket. 

 – Äldre personer anses behöva mer protein än yngre, och vi vet att elitidrottare bör fylla på med protein inom 30 minuter efter avslutad aktivitet för bästa resultat. Då gäller det att välja rätt proteinkälla, säger Robert Brummer. 

Forskningen kommer att bedrivas tvärvetenskapligt för att skapa en behovsstyrd forskning som hela värdekedjan kan ta del av. Från att odla på ett hållbart sätt, förädla det i fabriken och se till att det kommer ut till konsumenten som ska tycka att det både smakar gott och är lätthanterligt. 

 – Formas stora livsmedelssatsning på fyra centrumbildning varav PAN är en, är välbehövlig. Historiskt sett har det varit alldeles för lite forskningsmedel inom livsmedelsbranschen som är en av de största i Sverige. Att det nu forskas tvärvetenskapligt på proteiner från växtriket kommer att ge eko internationellt, säger Rickard Albin. 

PAN-centret kommer ta fram en verktygslåda av metoder och modeller som gör det möjligt att utveckla nya växtbaserade produkter med optimala hälsoeffekter och god smak. Verktygslådan kommer inte bara vara tillgänglig för centrets partners och intressenter utan även för andra företag. Just att se till att Sverige blir internationellt konkurrenskraftigt med hållbara och bevisat hälsosamma produkter som konsumenter vill ha, är ett av de långsiktiga målen med PAN.  

 – Svenska konsumenter är villiga att testa nya produkter. Med den här satsningen ser jag att vi kan bli en pilot i världen. Vi har sedan tidigare en kultur som baseras på att samarbeta över sektorer i andra tvärvetenskapliga sammanhang, nu har turen kommit till mat och hälsa, säger Robert Brummer. 

Rickard Albin säger att han aldrig tidigare upplevt en sådan innovativ och spännande tid inom livsmedelsbranschen som nu med stort fokus på hållbarhet genom hela livsmedelskedjan. 

– Med ett öppet sinnelag, ett brett angreppssätt och med stor vilja att samarbeta mellan olika aktörer i branschen går vi en ljus och spännande framtid till mötes med en mångfald av nya hållbara matupplevelser att se fram emot.

Foto: Gustaf Kumlin
Formas forskningssatsning ”Centrumbildningar för hållbarhet och konkurrenskraft i livsmedelssystemet”
Forskningsrådet Formas fördelar totalt 192 miljoner kronor mellan fyra centrumbildningar med ett stort antal deltagande parter runt om i Sverige. Syftet är att i samverkan med näringslivet skapa starka tvärvetenskapliga forskningscentrum som ska bedriva behovsmotiverad forskning av högsta vetenskapliga kvalitet, möta näringslivets behov av ny kunskap för omställning, minska avståndet mellan forskning och praktik, samt bädda för innovationer.
Lotta Görling